Neuroinkludering på arbetsplatsen – kontor för olika behov

AI förändrar arbetet. Hybridarbete förändrar hur och var vi möts. Men en av de viktigaste frågorna kring framtidens arbetsplats handlar inte om tekniken, utan om människan.

I dag vet vi mycket om hur olika människors hjärnor fungerar och att våra behov kan skilja sig åt när det gäller exempelvis ljud, ljus, social närhet, koncentration och återhämtning. Ändå utformas många arbetsplatser fortfarande utifrån föreställningen att samma miljö ska fungera för de flesta.

Vad händer om vi börjar med hjärnan i stället?

För att utforska den frågan samlade vi flertalet HR-ledare från svenska organisationer tillsammans med Kay Sargent, Global Director of Thought Leadership på HOK och författare till Designing Neuroinclusive Workplaces. Samtalet handlade om neurodiversitet, mänskliga behov och hur vi kan skapa arbetsplatser som bättre stödjer både människor och organisationer.

Här är fem insikter vi tar med oss från samtalen.

1. En inkluderande arbetsplats kan inte utformas för en genomsnittsmedarbetare

Människor fungerar olika. Ändå utformas många arbetsplatser fortfarande utifrån tanken att samma miljö ska fungera för de flesta.

En mer inkluderande arbetsplats behöver därför erbjuda verklig valfrihet. Men samtalen visade också att vi inte alltid själva vet vilken miljö som fungerar bäst för oss. Vanor och invanda arbetssätt påverkar våra val.

Det handlar därför inte bara om att fråga människor vad de behöver, utan också om att ge möjlighet att prova, uppleva och upptäcka nya sätt att arbeta.

2. Neuroinkludering handlar lika mycket om kultur som om fysisk design

Det går att skapa rum för fokus, återhämtning och olika typer av arbete. Men används de?

I diskussionerna återkom betydelsen av beteenden, normer och ledarskap. Är det accepterat att dra sig undan när man behöver koncentrera sig? Att välja bort en social miljö? Att ta en paus?

En neuroinkluderande arbetsplats skapas därför inte enbart genom fysisk design. Den behöver också stödjas av en kultur och ett ledarskap där olika behov kan uttryckas och balanseras mot verksamhetens gemensamma behov.

3. Tänk om det är vår syn på produktivitet som behöver förändras?

Arbetsdagen bygger fortfarande till stor del på föreställningen att vi ska kunna vara koncentrerade och produktiva under stora delar av dagen.

Men tänkande, reflektion, rörelse och återhämtning kan också vara viktiga delar av en produktiv arbetsdag. Det väcker en större fråga:

Är det alltid arbetsplatsen som behöver förändras, eller behöver vi också förändra hur vi organiserar arbetet och ser på prestation?

4. En bra arbetsplats börjar med vad organisationen vill åstadkomma

En annan viktig reflektion var kopplingen mellan organisationens mål, arbetssätt och arbetsplats.

Spontana möten, relationer, kunskapsdelning och gemensamt lärande kan vara viktiga delar av kontorets värde. Samtidigt kan samma miljö som främjar samarbete göra det svårare för någon annan att koncentrera sig.

Utgångspunkten behöver därför vara vad organisationen vill åstadkomma tillsammans och vilka arbetssätt som krävs för att lyckas, samtidigt som människor får förutsättningar att fungera utifrån olika behov.

5. Ett yteffektivt kontor är inte nödvändigtvis en effektiv arbetsplats

Kanske handlar en av de viktigaste förflyttningarna om vad vi faktiskt mäter.

Ett kontor kan vara effektivt ur ett fastighetsperspektiv, men samtidigt begränsa människors möjlighet att koncentrera sig, samarbeta och prestera. Arbetsplatsens värde behöver därför också bedömas utifrån vad den möjliggör för människor och verksamheten, inte enbart hur effektivt kvadratmetrarna används.

Hur skapar vi en mer neuroinkluderande arbetsplats?

En tydlig slutsats från samtalen är att framtidens arbetsplats inte handlar om att hitta en perfekt lösning för alla. Det handlar snarare om att skapa förutsättningar för olika människor att fungera bra, samtidigt som arbetsplats, arbetssätt, kultur och ledarskap drar åt samma håll.

Börja med att förstå vilka behov som finns och vad organisationen vill åstadkomma. Skapa variation i miljöerna, gör det möjligt att välja utifrån aktivitet och behov och se till att kulturen och ledarskapet stödjer de valen. Följ sedan upp vad arbetsplatsen faktiskt möjliggör för människor och verksamheten, inte bara hur effektivt ytan används.

Det är så den fysiska arbetsplatsen kan bli en del av lösningen, snarare än hela lösningen.